True Love Never Dies

Jag är så less på de här, trött på de här livet.
De kommer inte att funka, jag kommer inte att orka.
Ge mig styrkan tillbaka, ge mig livet tillbaka.
Jag saknar den tiden jag va lycklig, då jag alltid log
Livet från förr smyger sakta upp bakom en
Ska man ta chansen, när man väl har den?
Ska jag lämna de tragiska bakom mig?

Jag vet inte ens vad jag ska skriva, men jag anar att jag skriver ändå. Jag känner mig så jävla fruktansvärd å så jävla värdelös. Vad jag än gör så blir de bara fel. Hur ska jag kunna veta vad jag ska göra? Hur ska jag kunna veta hur jag ska bete mig? Det här funkar inte längre.. Jag kan inte längre låtsats som om ingenting är fel.
Allt är fel, hela jag är fel!
Ska jag aldrig kunna få bli lycklig igen? Ska jag alltid få känna denna jävla smärta.
Alltid med sorgen i mina ögon?
****************************************************************************************************************************************
Kan någon, snälla, ta mig härifrån. Ta mig till en plats, långt långt borta från den här? Kan någon, snälla, visa mig en bättre väg?
Kan någon, snälla, ge mig styrkan att ta mig igenom det här..?

Kraften är slut, nu finns inget annat än aska kvar.
Askan från en flicka som en gång i tiden hade en glöd, en glöd som var starkare än solen.

*************************************************************************************************************************************


hmpf**
Vad ska jag ta mig till? jag vet inte! hjälp! jag blir tokig av allt de här!
Varför föddes jag till att bli så här meningslös?
Jag kan inte förstå, vill inte förstå, varför de blivit såhär
Va fan är de som har hänt? va är de som sker?
Kan inte någon, snälla hjälpa mig att inse och förstå?
Jag pallar inte skit nå mer, men va ska jag göra?
Jag håller på att gå i bitar!

Jag har kämpat i såå många år nu, jag har kämpat å kämpat men jag kommer ingenstans, jag är kvar i kaoset jag skapade för så många år sedan. Jag är kvar i ett mörker.
Jag trodde du hade kommit med ljuset, men allt blir bara mörkare och mörkare. Snart finns ingenting kvar.

Den glöd jag en gång hade har slocknat, jag har brunnit upp, nu finns bara askan kvar.
--Tänk att få vara en fri och lycklig människa, en människa som aldrig mer behöver sitta här å skriva såhär.
En människa med drömmar och förhoppningar.
En människa med ett värdefullt liv--

Kan inte göra annat nu än att bara sitta här och skriva, jag vill inte tänka alls, vill inte gråta mera. Så de ända jag kna göra nu är att sitta här och skriva..
Egentligen vill jag bara supa sönder miug just nu, bara för att slippa tänka..
Men vi kanske ska vara tacksamma för att jag inte har nå pengar att supa upp...
För nu är allting så snurrigt och förvirrande och mitt huvud bara värker, jag vet inte vad jag ska ta mig till!!!!!


Fan för de här!!!!

Ville bara verkligen tacka dig, åter igen för en underbar kväll.
Jag hoppas att du vet att jag menade varje ord jag sa. De va inte alkoholen som talade, de va jag
Jag vet att de känns konstigt, men så är de.

Jag hoppas att jag inte skrämde bort dig, men jag kände att jag behövde få de sagt.
Så enkelt är det!

Men tack för att du finns, vill aldrig förlora dig. Hoppas du kan inse de och känner desamma!